carinasblogg

Här står svärmor Ulla och tittar ut mot vår uppfart. Längst ut ska vi asfaltera. Längre in mot huset är det meningen att det ska bli en "stenträdgård"som ska prydas av krukor.
Vårt "lilla slott" där vi bott mer eller mindre sen i Juni. Fredriks cheva i förgrunden.

Detta ser inte vackert ut, men dock så nödvändigt när man bygger hus. Undrar hur mycket den väger? Tänk om Bygglov kunde ge oss vikten i inredning...!!!

Vy från vägen, där man även ser lilla friggen vi byggde i somras. Här i hörnan ska jag plantera några tallar och någon gran, så vi får insynsskydd från vägen. Dessutom slipper vi då bilarnas starka lampor som annars kan lysa rakt in.

Här står jag och skottar snö i vårt sovrum...När vi sa till Ellen att här ska hon bo, sa hon bestämt  -NEJ, jag bo här!!! Hon tyckte väl att det verkade för kallt....
Här är det inga väggar mellan vårt sovrum, tvättstugan och Ellens rum. Ellen förstod inte alls när vi pratade om att här skulle hon ha sin säng...

Fredrik och hans borsa Peter jobbar och sliterSvärmor tittar mot det som ska bli väggen mellan kök och V-rum.

Här ska vi ha vårt jättebadkar med bubbel!

Nu tänkte jag äntligen sätta in lite bilder på huset! Dessvärre är det nog lite blandade... Man ser att på vissa är väggarna bara uppreglade, det var då taket inte heller var klart. Sen kom tegelpannorna och glesning och plastning. Nu är som sagt allt det elektriska klart och imorgon ska taket sprutisoleras, Sedan är det dags för målaren att komma!!!

Här utanför ska jag upprätta en slags "formell trädgård", dvs. Gångar som är formade i ett mönster, med perennrabatter kantade med buxbomsbuskar. Där gångarna möts på mitten skall det stå ett mandelträd.

I helgen blev allt det elektriska klart i huset... gipset på väggar och i tak är också snart uppe. Nu är det snart dags för målaren att börja med det estetiska.

Härligt!!! Nu är det så man längtar extra mycket till våren! Flytta in i ett nytt fräscht hus lagom till att det blir varmt och grönt runtomkring.

Allt känns riktigt bra nu. Man är så nära. Bilderna ska in också....

Har dokumenterat vårat bygge från start på mobil och kamera, men bor man på flera ställen samtidigt, gäller det att ha koll på laddare till kamera, usb-sladd, kortläsare, RÄTT bärbara dator (då vi har fyra stycken)  samt ha TID att sitta med detta! När man väl har laddat ner korten, då ska de laddas ner på sidan också...

Sen är ju jag (ni som känner mig vet) världens pedant och perfektionist, så då MÅSTE ju bilderna vara i rätt ordning också!

Det här halvåret har jag lärt sig att sänka kraven när det gäller det mesta. Men jag vill inte att ni ska bli förvirrade, så jag ska nog se till att allt kommer i rätt ordning. I dag ska jag ta kort så ni ser det fina grå taket.

Ni som vill komma och se vårt utomordentligt vackra hus och träffa mig och ha skoj, kom på inflyttningsfesten den första vackra helgen i Maj!

Kram på er!

Vi åkte ut till Nykvarn för att tillsammans med snickaren Jonas kolla på lite tomter. När vi kom ut till Sätra såg vi ett idylliskt område och en tomt med stor potential och bestämde oss direkt. Så här såg det ut då.

Nu är jag och min Fredrik och lilla Ellen på målsnöret... Vi flyttar alldeles, alldeles snart in i vårt nya hus.
Längs gamla Strängnäsvägen söder om Södertälje, ligger det en trevlig, ganska stor glänta, mitt i skogen, Där har vi nu byggt ett trivselhus mitt bland alla älvsbyhus vimmerbyhus och en del andra äldre hus sen tidigare. Totalt är det ca 47 tomter. 
Tomterna var från början hästhagar, som bonden därute har styckat upp och nu nästan sålt allihop.

Nu har vi, emot alla odds, lyckats bo i husvagnen vi köpte i Juni månad, i hopp om att huset skulle komma i September och vara klart nu, före jul. Men icke.

Min bror var negativ i början, när  jag nämnde att vi kollat på husskisser, Han sa att han varit och jobbat hos en stressad familj, där föräldrarna, sent på kvällen var tvungna att hjälpa till på bygget för att situationen var stressad. De hade ingen möjlighet att lägga barnen och fadern till barnen hade sagt till min bror - Bygg aldrig hus!!!!
Detta har jag bärt med mig under denna resa och hela tiden förträngt, eftersom jag hela tiden varit positive Påhl (haha)
Nu känner jag (när det blivit en ispropp i husvagnens avlopp så man inte kan diska, det är kallt som f-n, man inte får tag på nån lägenhet att hyra och det är fyra mil till svärföräldrarna där vi får bo) att nu är det nog. Negative Nils kommer in och man känner att jag skulle aldrig gett mig in på det här!
Då är det en stor tröst att tänka, att snart, snart, får vi vårt DRÖMHUS!